Internationell solidaritet

Kampen för frihet, rättvisa och jämlikhet känner inga nationsgränser. När vi agerar lokalt mot förtryckande strukturer, är det också mot globala orättvisor vi slåss. För att adressera förtryck och orättvisor behöver vi höja blicken bortom landets egna gränser. Förtryckande strukturer globalt bekämpas bäst tillsammans och kampen för fred nås bäst via dialog och samarbeten.

BISTÅNDSPOLITIKEN ÄR EN NYCKEL I FATTIGDOMSBEKÄMPNING

Än idag lever miljontals människor runtom i världen i fattigdom och endast en minoritet av världens befolkning lever i en demokrati. Sveriges bistånd handlar i stor utsträckning om ett progressivt utvecklingssamarbete som ska bidra till fred, välstånd och demokrati i det långa perspektivet. Dessa viktiga värden är idag ställda inför stora globala utmaningar.

Efter flera decennier av ökad demokratisering i världen ser vi nu hur demokratin är på tillbakagång. I jakten på vinst agerar multinationella företag alltför ofta hänsynslöst och berövar människor möjligheter att försörja sig själva. Global uppvärmning gör naturresurser svårare att utvinna, och med fattigdom och ojämlikhet följer snart social oro och politiska spänningar. Pandemin har lett till att många har kastats ut i en brutal fattigdom. Aldrig tidigare i historien har lika många människor befunnit sig flykt. Samtidigt har världens allra rikaste tillskansat sig ofattbara förmögenheter.

Globaliseringen är här för att stanna, men i dagsläget har den lett till ett jordklot som är uppdelat i vinnare och förlorare. Världen behöver mer jämlikhetspolitik, som syftar till att sudda ut dessa klyftor.

I detta arbete är biståndspolitiken en viktig del. Socialdemokrater för tro och solidaritet står upp för att en procent av BNI ska gå till bistånd. Vi motsätter oss att avräkningar kan göras från biståndsanslaget för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Det är inte bara osolidariskt att ställa människor som lever i fattigdom runtom i världen mot asylsökande i Sverige, det är kontraproduktivt. Ett minskat svenskt bistånd leder till minskade möjligheter för Sverige att verka för det som är syftet med biståndet: avspänning, demokrati och välstånd i områden som annars riskerar bli nya platser som människor tvingas att fly ifrån.

Historien visar att fackföreningar är kraftfulla verktyg för att bekämpa fattigdom och höja människors levnadsstandard genom att mer makt på arbetsplatserna hamnar hos arbetarna själva, inom solidariska organisationer. När mer pengar på detta sätt går från storföretag till enskilda arbetare, så kan välstånd byggas underifrån, på en god demokratisk bas som bidrar till långsiktig och hållbar jämlikhet. På många håll i världen organiserar sig modiga människor i politiska civilsamhällesorganisationer och i fackförbund för att åstadkomma långsiktig jämlikhet i sina hemländer. De engagerar sig trots risk för repressalier. Det är viktigt att deras arbete stöttas och att fackligt, demokratiskt folkrörelsebistånd prioriteras i biståndspolitiken.

Därför arbetar vi för:
❖ att det svenska enprocentmålet för biståndet snarast ska återinföras och odelat användas till fattigdomsbekämpning, demokratiutveckling och jämställdhet.
❖ att folkrörelsebiståndet och mänskliga rättigheter prioriteras i biståndspolitiken.

EN SOLIDARISK MIGRATIONSPOLITISK

Krig och konflikt har tvingat miljontals människor på flykt i världen. När en människa flyr för sitt liv är den enskildas frihet och liv beroende av omvärldens förmåga att bevilja ett hem och en framtid. När allt fler söker skydd bortom landets gränser behöver EU uppvisa styrka, medmänsklighet och solidaritet.

Solidariteten ska möta den som söker den, oavsett varifrån en människa kommer ifrån. Möjligheterna till asyl för flyende från konflikter utanför Europa är små och tusentals människor drunknar i Medelhavet på grund av den förda migrationspolitiken. Sverige och EU behöver stärka asylrätten. Samtidigt som antalet människor på flykt i världen ständigt ökar, har EU gått i en mer restriktiv riktning i mottagandet. Även i Sverige har asylpolitiken utvecklats i en mer restriktiv riktning. Röster från ytterhögern höjs för att avskaffa den mänskliga rättigheten att söka asyl vid gränsen till ett annat land.

Mer måste göras för att rädda människor som flyr för sina liv, såväl inom Sverige som i EU och resten av världen. Sverige ska vara ett internationellt humanitärt föredöme när det gäller asyl- och flyktingpolitiken. Sedan 2015 har radikala förändringar skett i svensk asyllagstiftning och rätten till asyl har kommit att urholkas. Flera av dagens regelverk, såsom tillfälliga uppehållstillstånd, skapar oro för individen och motverkar en snabb etablering och integrationen. Dessa åtstramningar motverkar möjligheten att värna barnkonventionen och driva en feministisk politik med respekt för kvinnor på flykt.

Därför arbetar vi för:
❖ att stå upp för asylrätten och lagliga och säkra vägar till Europa.
❖ att Sverige avsevärt ska öka antalet mottagna kvotflyktingar.
❖ att öka kapaciteten i det svenska mottagandet av människor som flytt.
❖ att alla kommuner i Sverige ska ta ansvar i mottagandet av nyanlända.
❖ att permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel vid beslut om uppehållstillstånd.
❖ att få alla länder, inte minst inom EU, att leva upp till internationella åtaganden och asylrätt
❖ att Sverige ska öka sitt stöd till FN:s flyktingorgan UNHCR.
❖ att personer vars utvisning inte kunnat verkställas på grund av säkerhetsläget i mottagarlandet ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
❖ att asylsökande i Sverige ska erbjudas goda levnadsvillkor under asylprocessen.

Läs vårt migrationspolitiska program Länk till annan webbplats.

FRED OCH SÄKERHET I VÄRLDEN

Folkrätt och mänskliga rättigheter måste värnas och stärkas i hela världen. En auktoritär och nationalistisk våg drar över stora delar av världen, och innebär en ny utmaning för arbetet för internationell avspänning och långsiktig fredspolitik. Krig och väpnande konflikter pågår runt om i världen. Hat och hot mot marginaliserade samhällsgrupper ökar. I allt fler länder använder auktoritära krafter religion för att skapa motsättningar mellan människor, förtrycka sina invånare och legitimera våld.

I takt med den oroväckande utvecklingen globalt behöver arbetet för fred och nedrustning intensifieras. Militär upprustning i oroliga tider behöver upphöra, för att motverka att konflikter militariseras med mänskligt lidande som följd. Samtidigt som en aktiv nedrustningspolitik behöver främjas måste även det fredsbevarande arbetet stärkas internationellt. Det kräver en aktiv feministisk utrikespolitik. Hållbar mänsklig säkerhet skapas genom stärkandet av demokrati och mänskliga rättigheter, genom diplomatiska ansträngningar samt genom fattigdomsbekämpning och ökad handel.

Socialdemokrater för tro och solidaritet har historiskt varit starka anhängare av militär alliansfrihet. Sveriges militära alliansfrihet har möjliggjort för Sverige att spela en viktig roll inom den globala freds- och nedrustningspolitiken. Ett svenskt medlemskap i NATO får inte innebära att Sverige kompromissar i arbetet för nedrustning, folkrättens principer och för främjandet av mänskliga rättigheter. Vi ser att Sverige också framgent har en viktig roll att spela som en internationell fredsmäklare.

Vi strävar även efter en kärnvapenfri värld. Kärnvapen är ett av de allvarligaste hoten mot mänskligt liv på planeten. Idag finns det en internationell lag som innebär ett förbud mot att utveckla, testa, producera, äga och lagra kärnvapen. Det är bra men fler länder, Sverige inkluderat, behöver ratificera FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.

Jämte en obsolet uppfattning om att landets försvarsförmåga ensidigt utgår från det militära budgetanslaget, växer insikten om att fred och säkerhet har flera dimensioner. Upprustning i militär försvarsförmåga i Sverige bör i högre grad vägas mot demokratistärkande insatser, såsom utökat bistånd, fattigdomsbekämpning och jämställdhetsfrämjande arbete.

Därför arbetar vi för:
❖ att Sverige ska ta en mer aktiv roll i arbetet för att stärka de mänskliga rättigheterna och det globala fredsarbetet. Inte minst i medlingsarbetet för att finna fredliga lösningar på väpnade konflikter och krig.
❖ att om Sveriges försvarsanslag ökar ska också anslagen till det fredsfrämjande arbetet, såsom diplomati och bistånd, utökas i samma utsträckning. Stöd till civilsamhällen i auktoritära länder ska vara en självklar del i arbetet för fred.
❖ att Sverige driver på för internationell nedrustning, inte minst avseende kärnvapen och kemiska stridsmedel. Sverige ska ratificera FN-konventionen om förbud av kärnvapen.
❖ att Sverige ska anta en nationell lagstiftning mot införsel av kärnvapen på svenskt territorium.
❖ att NATO ska ersätta “First use principle” med en “No First Use” princip, som innebär att NATO aldrig ska få vara den aktör i en konflikt som först introducerar kärnvapen.
❖ att Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina måste beivras. Sverige bör verka för fred på Ukrainas villkor och hävda folkrätten.
❖ att svensk vapenexport ska upphöra.
❖ att Sverige ska verka för internationella restriktioner mot vapen som genom artificiell intelligens fattar och genomför taktiska beslut utan mänsklig inblandning.
❖ att bidra till genomförandet och utvecklingen av en feministisk utrikespolitik med folkrätten som grund
❖ att i möjligaste mån upprätta dialog med politiska civilsamhällets organisationer och civilrättsrörelser i länder med repressiva regimer, med demokratiskt underskott och de som verkar under ockupation.
❖ att länder som bryter mot internationella brottsmålsdomstolens beslut skall straffas med ekonomiska sanktioner. ❖ att Israels olagliga ockupation av Palestina ska upphöra, blockaden av Gaza hävas och kriget i Gaza få ett slut.
❖ Sverige ska verka för att fler länder erkänner staten Palestina och aktivt stödjer de krafter som verkar för fred och försoning i regionen. Båda sidors krigsbrott ska granskas.
❖ att Västsahara ska erkännas som stat.